För någon vecka sedan offentliggjordes samgåendet mellan PR-byråerna GCI och Cohn & Wolfe. De båda globala PR-nätverken kommer nu att verka under det gemensamma varumärket Cohn & Wolfe. Eftersom jag just då befann mig i Asien passade jag på att ta en pratstund med Jake Drake, President Cohn & Wolfe Asia Pacific, om kommunikationsmarknaden i Kina.
Vad måste man förstå om man som västerländskt företag ska lyckas i Kina? Finns det något särskilt man måste ta hänsyn till?
Trots de otroliga framsteg som Kina gjort under de senaste åren, och de västerländska influenser som nått dem, så måste man förstå att man inte kan göra precis på samma sätt som i Sverige, USA eller andra västerländska länder. Ett exempel är den kinesiska uppfattningen om ”ansikte” – som mycket förenklat kan översättas med den bild som personen ger utåt. Fortfarande anser nära 80 procent att ”ansikte” är något som är värt att sträva efter. ”Ansikte” handlar inte bara om den egna personen. Det innefattar också familjen, och inte minst nationen. Ungefär 70 procent anser att det ”ansikte” som Kina har påverkar deras egna ”ansikte” som kineser. Saker som förbättrar Kinas ”ansikte” är exempelvis ett lyckat OS, och Världsutställningen i Shanghai 2010.
Om man pratar om Internet, är kinesiska konsumenter lika mycket online som i exempelvis Sverige, USA eller andra västerländska länder?
Kineser, speciellt ungdomar, lever och verkar på Internet. Inget företag har råd att negligera detta. Kineser söker också vägar att uttrycka sig själv, och många av de mest lyckade kampanjerna på senaste år handlar om att låta kineserna bli en del av varumärket och integrera med det. De tar material som finns där ute och roar sig med det – det kinesiska uttrycket för detta är e gao, som betyder ungefär ”fooling around”.
Kineser tittar också väldigt mycket på video online. Enligt en undersökning från 2007 tittade 33 procent på video online, jämfört med exempelvis 18 procent i USA.
Vad gäller business to business? Är det stora skillnader mot västvärlden?
Det finns både skillnader och likheter. Om jag i korthet ska nämna några skillnader så är det att personliga relationer – guanxi – betyder mer i Kina än i västvärlden, även om det naturligtvis är viktigt även för oss. Detta får till följd att exempelvis mässor är av långt större betydelse i Kina, vilket egentligen känns ganska naturligt – det är ju platser där människor möts och bygger personliga relationer.
Vilka råd kan du ge det västerländska bolaget som ska marknadsföra sig på den kinesiska marknaden?
Förstå att det finns skillnader, men ha inte överdriven respekt för dem. Alliera dig med en marknadsföringspartner som känner till marknaden och kan guida dig både genom de mer strategiska vägvalen och de mer praktiska tillvägagångssättet så som hur man arbetar med medierelationer och journalister till exempel – något som skiljer sig väsentligt från hur man gör i exempelvis Sverige.
Läs även andra bloggares åsikter om GCI, Cohn & Wolfe, Kina, kommunikation
