Patient med rätt att rösta

Kraften hos folkets röst och dess förmåga att på nätet bli en temperaturgivare och köpindikator gör det allt enklare för oss konsumenter/användare att ta del av andras upplevelser och erfarenheter, och förhoppningsvis då också fatta klokare köpbeslut.

Undersökningar visar att internet blir allt viktigare som stöd vid köpbeslut och att informationen därifrån får allt större betydelse för var och på vem vi lägger våra slantar. Allt eftersom nätets kanaler och teknik finslipas och utvecklas ökar också möjligheterna där folkets kraft på mer eller mindre nyanserat vis kan komma till tals.

I USA kan man sedan några år tillbaka sätta betyg på sin lärare, och i Sverige har nu möjligheten att poängsätta sin upplevelse kommit till patienten. Doktorsguiden.se har funnits en tid och dagens Punkt.se rapporterar om Läkarförbundets reaktioner på Doktorsguiden. Kanske anar vi ett litet darr på den vita manschetten.

I sann social media-anda kan du och jag göra vår röst hörd och låta vårderfarenheterna bli sökbara; “läkarbetyget” ligger också till grund för rankningar av sjukhus, vårdcentraler och landsting. (Tips för dig som ska flytta och kan tänka dig att omlokalisera för att få tillgång till bättre vård …).

Guiden grundar sig på offentliga register över Sveriges läkare och omfattar idag drygt 33 000 stycken – varav närmare 12 000 fått minst ett omdöme. Visst, felmarginaler finns; missnöjda eller bara allmänt uppretade personer kan lägga in ”felaktiga” omdömen av en mängd mer eller mindre relevanta anledningar - man behöver faktiskt inte ens ha träffat läkaren i fråga för att kunna delta i betygssättningen. Omdömena modereras dock som sig bör och som anhängare av wiki-idén ser jag en grym potential.

När sajten fått mogna lite och antalet omdömen växt tänker i alla fall jag göra vad jag kan för att få behålla min doktor - eller beroende av resultatet, be till högre makter för att nästa gång jag behöver besöka en läkare få en tid hos någon av godingarna på topplistan.

Läs även andra bloggares åsikter om doktorsguiden.se, läkarförbundet, konsumentvägledning på nätet, folkets röst

Google manifesterar svart

I kväll släcker hovet lyset en timme för miljön och vi uppmanas alla att följa efter. Det föranleds av Världsnaturfondens kampanj Earth Hour.

Klimathotet har redan erbjudit flera möjligheter för företag att manifestera ansvarstagande. Utöver faktiska produktförändringar, klimatsmarta processer och sponsring av miljöprojekt är utrymmet för symbolhandlingar stort. Earth Hour-kampanjen erbjuder flera. Coca Cola , Dell och Philips är några av företagen som hänger på. Google är ett annat. De släcker förvisso inte ner sin sajt, men ändrar bakgrundsfärgen till svart.

Att Googles manifestation enligt företagets egna uppgifter faktiskt föranleder en större energiåtgång (!) - om än försumbar - spelar inte så stor roll. Med det kraftiga miljöfokus som i dag präglar både konsumtion och politik finns det utmärkta möjligheter att spela klimatkortet i sitt varumärkesarbete. Engagemang genererar både goodwill och försäljning.

Det är inte lika säkert att möjligheterna är lika goda i morgon, när perceptionen utmanas av fler som ställer krav på ett skarpt innehåll. Om inte annat så talar rena konkurrensskäl för en sådan utveckling. Ju större substans du har i dina egna miljörelaterade budskap, desto större anledning att påminna marknaden om följande klassiker: If you talk the talk, you’d better walk the walk ….   

Läs även andra bloggares åsikter om Earth hour, Världsnaturfonden, miljö, CSR, corporate activism, Google, kungen, klimathotet, kommunikation

Bättre uppföljning med YouTube Insights

Redan från starten har YouTube erbjudit alla som lägger upp en filmsnutt grundläggande statistik avseende antal visningar, tittarbetyg och antal kommentarer. För annonsörer har informationen varit något mer granulär, men inte mycket.

Med nya YouTube Insights erbjuds större möjligheter att följa upp det material man lägger ut. Alla - privatpersoner inkluderade - kan utöver den tidigare statistiken följa hur tittandet fördelas geografiskt och över tiden. För USA-marknaden går man ner på delstatsnivå, medan resten av världen tillsvidare får nöja sig med nedbrytning per land. Det kan å andra sidan vara värdefullt nog.

Genom att veta i vilka länder min utlagda film sprider sig snabbast får jag en indikation om hur dess budskap fungerar på olika marknader. Om jag samtidigt ser vilka tider filmen har flest tittare kan jag även ana mig till lite om hur den träffar i den tilltänkta målgruppen. Det senare får dock tas med en nypa salt, med tanke på de växande möjligheterna att tillgodogöra sig YouTubeinnehåll.

Informationen kommer man åt genom att klicka på “About this Video” under “My account > Videos, Favorites, Playlists > Manage my Videos.” Resultatet åskådliggörs så här.

 

YouTube själva tror att Insights underlättar för företag att använda YouTube som en fokusgrupplattform för att testa olika alternativa filmer och budskap i olika regioner. Så kan det naturligtvis bli, men initialt tror jag att det främsta värdet ligger i förbättrade utvärderingsmöjligheter. Uppföljning är en dygd och efterfrågan är stor på verktyg som underlättar det.

Med lite fantasi kan förstås tjänsten användas till annat också. YouTube berättar om ett rockband som utnyttjade Insights testperiod för att planera sin turné. De la helt enkelt ut lite låtar på YouTube, kontrollerade var flest tittade på deras videos och bokade sedan in gig i de delstaterna. 

Läs även andra bloggares åsikter om YouTube, YouTube Insights, sociala medier, viralmarknadsföring

Centern släpper in bloggare på sin hemsida

Hos Departementet - som borde veta - läser jag att centerpartiets hemsida ska anslutas till Twingly, en tjänst som kopplar samman blogginlägg med artiklar på nätet.

Förvisso är förutsättningarna för en riktigt levande Twinglytrafik större hos flera av de nättidningar som använder tjänsten och det finns exempel på där satsningen inte alls slagit väl ut. Men det förtar inte det faktum att centerpartiet tar åtminstone ett steg närmare en dialogbaserad nyhetsförmedling från sin hemsida. Med en Twingly-ruta vid varje artikel (hur det kommer att se ut vet jag förstås inte) får läsaren möjlighet att utöver artikeln se eventuella reaktioner på innehållet från bloggare - och som bloggare kan jag själv “publicera” min kommentar på samma sida.

Kanske är centerpartiets primära motiv att generera mer trafik till sin hemsida, men jag vill gärna tro att de också vill öppna upp för dialog och synpunkter utifrån. Tillsammans med utrymme för artikelkommentarer och öppna diskussionsforum på hemsidan är Twingly trots allt exempel på en lösning som bidrar till det.

Öppenheten för läsarreaktioner och dialog på sina sajter kan förstås vara värdefullt för andra än nättidningar och politiska partier - det vet om inte annat varje bloggare som drömmer om en kommentarsflod efter varje inlägg Att lyssna in omvärlden är en central del i varje organisations och företags utvecklingsprocess. Det underlättas onekligen av kanaler som tillåter kommunikation i båda riktingarna.

Steve Rubel tipsar om en variant på temat - feedback på annonser. Underbart! En möjlighet att transformera gnällandet i TV-soffan under reklampauserna till en direkt återkoppling.   

Läs även andra bloggares åsikter om kommunikation, centerpartiet, dialogbaserad nyhetsförmedling, Twingly, pressrum

Skapas Wikipedia av dig och mig?

Nej, inte om man ska tro Jeffrey Merkey, entreprenör och tidigare forskningschef på Novell. BBC rapporterade i förra veckan att Merkey erbjudits en permanent sida på Wikipedia, låst för användare att lägga till och ta bort information ifrån. Det skulle ha skett efter att han donerat 5000 dollar till Wikipedia Foundation. Det är Wikipedias grundare Jimmy Wales som utpekas ha tagit emot donationen av Merkey och i gengäld erbjudit honom den statiska artikeln. Wales nekar till detta och kallar anklagelsen för nonsens. Också Jay Walsh, talesperson för Wikipedia, säger att anklagelserna är falska.

Wikipedia bedöms generellt erbjuda en förvånansvärt hög trovärdighet, just för att informationen är redigerbar för alla och att den därmed utvecklas och blir bättre över tiden. Enligt studier mäter sig innehållet väl med klassiska uppslagsverk som Encyclopedia Britannica. Då måste det väl vara bra, eller?

Att information på nätet är riktig är förstås viktigt, både för den som söker och för den som informationen handlar om. Frågan är vem som ska kontrollera sanningshalten i Wikipediaartiklarna. Är det du, jag eller Jimmy Wales?

Några tips till dig som planerar att skriva en Wikipediaartikel:

• Läs på Wikipedia hur man går tillväga och vilka riktlinjer som gäller
• Lär av hur andra skriver om liknande ämnen
• Inled artikeln med en kort beskrivning
• Skriv ut det självklara och kontrollera fakta
• Gör källhänvisningar och länkningar. Länka sådant du tycker är relevant inom Wikipedia men också externa länkar för annan information
• Illustrera din artikel. Ett enkelt diagram eller en bild på till exempel den plats du beskrivit lyfter artikeln
• Var objektiv. Undvik formuleringar som “Jag har kommit fram till att …” och “Enligt min uppfattning …”

Och för dig som vill veta vad det skrivs om dig, ditt företag eller något område som är centralt för din verksamhet. Skapa ett användarkonto och prenumerera på ändringar i utvalda artiklar. För att Wikipedia ska fungera som det är tänkt krävs det trots allt att någon korrigerar felaktigheterna - och om ingen annan gör det, varför inte göra det själv?

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia, omvärldsbevakning, uppslagsverk, kollektiv intelligens

Vad står det om dig på nätet idag?

Mark Twain har gjort sig odödlig på flera sätt, bland annat genom tänkvärda och tidlösa citat. Jag lånar ett av dem för att belysa frågan om varumärkeskontroll i det sociala medielandskapet.

A lie can travel halfway around the world while the truth is still putting on its shoes.

Om Mark Twain ens anat vilka kommunikationsmöjligheter internet skulle komma att erbjuda långt efter hans död hade han knappast talat om skor i plural. I bloggar, diskussionsforum och nyhetsförmedling på nätet sprids uppgifter om personer, företag och produkter i raketfart. Och minsta initiala avvikelse från sanningen tusenfaldigas senare, för att tala med en annan citatmaskin, Aristoteles.

Nåväl, det där är väl inga problem tänker du kanske. Genom wikis, bloggar och ”seriös” journalistik justerar den kollektiva visheten avvikelserna och sanningen avlöser snabb rykten och desinformation. Tänk om!

Inte bara når ryktesspridningen snabbare en kritisk massa  - “om det kommer från så många källor måste det ligga någon sanning i det”. Att fejka bild- och filmbevis för spridning har dessutom aldrig varit lättare och på minuter skapas välbesökta “missnöjesforum”, vars popularitet och existens bygger på att de falska uppgifterna hålls levande. Lägg till det våra närmast barnsliga fascination för att vältra oss i vissa mysterier: Vem var det som var med Björn Rosengren på porrklubben? Vilka toppolitiker var egentligen inblandade i bordellhärvan? Vilken information samlar de stora programvaruföretagen och internetoperatörerna om oss användare och hur använder de den?

Här följer några enkla tips på hur ni förbereder er för att kommunikativt hantera rykten och desinformation om er organisation, dess företrädare och produkter:

- LYSSNA! En strukturerad webbevakning som omfattar mer än traditionell medias onlineeditioner ger värdefull och snabb kunskap om vad som publiceras och av vem.

- Ha beredskap för att snabbt kunna kommunicera med relevanta målgrupper kring sådant ni upptäcker. Korrigera också felaktiga påståenden online, där spridningen sker som snabbast. I det avseendet är en egen blogg ett av flera verktyg som kan användas. Vissa företag går så långt att de håller sig med en dedikerad ryktessajt.  

- Var klar, tydlig och ärlig i er respons. Allt annnat riskerar ge bränsle åt nya rykten eller bekräfta delar av den felaktiga information ni vill korrigera. Ju större öppenhet och ärlighet ni visar i er kommunikation överlag, desto mindre risk att illvilliga rykten får fäste över huvud taget. 

Läs även andra bloggares åsikter om PR, hantera ryktesspridning, varumärkesvård, bloggar, sociala medier, Starbucks, krishantering

obama - genväg till reklamfilmsbranschen?

MoveOn.org är en politisk paraplyorganisation i USA som bygger på gräsrotsengagemang. Vad är väl då mer naturligt än att vända sig till allmänheten för fler och bättre politiska reklamfilmer, resonerade de och säkrade en kändisspäckad jury för tävlingen Obama in 30 Seconds.

Att det tidigare saknats ekonomiska incitament - åtminstone direkta sådana - har förvisso inte hindrat folk från att skapa filmer för olika kandidater. Bland de mest spridda filmerna i den amerikanska valrörelsen finns till exempel “Obama Girl”, framtagen av Barely Political utan inblandning av Barack Obamas kampanjstab.

För Amber Lee Ettinger, som den tidigare Playboymodellen heter, har Obama Girl inneburit ett enormt genombrott och den ursprungliga videon har fått flera efterföljare - och repliker i videoformat. Som lök på laxen utsåg kändisskvallersajten E! nyligen Obama Girl till den sexigaste tjejen på internet.

Ett annat exempel är Apple-pastischen “Vote Different” som gjordes på eget initiativ av Phillip de Villis på webbyrån Blue State Digital. Tilltaget stred mot företagets policy och han fick sparken. Något slut på hans karriär innebar det emellertid inte. Tvärtom.

Läs även andra bloggares åsikter om politisk kommunikation, Barack Obama, Obama in 30 Seconds, presidentvalet i USA, MoveOn.org

Social Media Newsroom hos GCI

Våra bröder och systrar på GCI i Köpenhamn lanserade i dag GCI Mannov Social Media Newsroom. Principen bakom var enkel; Värdet av att leva som man lär kan aldrig överskattas.

Social media newsrooms (SMN) kan se lite olika ut - här t ex Electrolux och GM Europes - och variationerna på de sociala pressreleaserna är ännu större. Gemensamt för alla är däremot att de aktivt bjuder in fler än de traditionella journalisterna att ta del av nyheter, samtidigt som de integrerar flera av de sociala medieplattformar som möjliggör ett rikare innehåll och en snabb spridning mellan enskilda internetanvändare. Jag tänker naturligtvis på tjänster som YouTube, Flickr, Facebook, deli.cio.us och liknande.  

Så här beskriver mina danska kollegor själva förtjänsterna hos ett SMN.

Et Social Media News Room, som vi kalder et Nyhedsrum, giver en virksomhed eller organisation mulighed for at gå i dialog med sine interessenter. Der sker primært via de indbyggede kommentarmuligheder, men også muligheden for at abonnere på nyheder via RSS-feeds, muligheden for at dele nyheder med andre på Facebook eller del.icio.us, muligheden for at linke til billeder på Flickr eller videoer på Youtube udvider både effekten og målgruppen. Et Nyhedsrum er således ikke længere kun tilegnet journalisterne men også kunder, aktionærer, fans eller hvem der ellers måtte have interesse i budskabet.

I grunden krävs varken rocket science eller blytunga investeringar för att erbjuda ett pressrum som bättre utnyttjar de sociala mediernas möjligheter. Vad som behövs är framför allt förståelse för möjligheterna med dialogbaserad nyhetsförmedling och värdet av en mer inbjudande attityd till omvärlden utanför redaktionerna. Med utgångspunkt i målgrupper - må det vara kunder, konkurrenter, ägare eller partner - som mottagare av en organisations information känns uppdelningen mellan PR-/informationsavdelningen och marknadsavdelningen ofta mindre relevant idag. 

Läs även andra bloggares åsikter om PR, GCI, social media newsroom, sociala medier, social media pressrelease

Enda PR-byrån nominerad till Guldägget

Ja, vad säger man? Otroligt att vi är ensamma i PR-kategorin, övriga nominerade är reklamkampanjer som blivit snackisar. Vi och Max hamburgerrestauranger nominerades  för hälsokampanjen MinimizeMe. 70 bidrag hade skickats in och sex bidrag är nu nominerade till Guldäggsgalan den 3 april. Det blir väl att sätta på sig fina skjortan och hoppas på det bästa.

Gåvan i det här projektet har dock varit Johan himself, en otrolig kille med en fantastisk vilja att driva igenom sin bantning. Han bantade i 90 dagar, åt 180 nyckelhålsmärkta Delifresh-burgare och gick ned över 30 kilo. En osannolik prestation som gjort honom till en världssnackis.

Genom att blogga från dag ett har han blivit en omskriven i tidningar och bloggar i USA, Europa och Asien. 10 000-tusentals svenskar har besökt hans blogg och sett hans “krymp-film” på YouTube. De traditionella mediernas intresse i Sverige och internationellt har också varit omfattande.

Läs även andra bloggares åsikter om PR, guldägg, MinimizeMe, Max Hamburgare

Carola: Hårfin skillnad mellan hype och hemsk

Carola föll i helgen och lyckades inte ta sig till finalen i Globen. Hon var länge den mest upphöjda och självklara artisten att tillsammans med Andreas Johnsson gå till final. Chocken var stor när Androla tvingades till omvägen via Andra Chansen. Och att de skulle förlora duellen mot Nordman fanns inte på kartan. Men Androla visar på den hårfina gränsen mellan hype och hemsk. Det är en knivsegg många balanserar på när man vill spela spelet att synas i medierna. Fallet blir hårt och skoningslöst när man åker från hype ned i hemsk-hålet.

När publiken vill ha blod hänger journalisterna snabbt på. Inga träd ska få växa till himmelen, ned i hemsk-hålet med dem, de som växt sig för stora, för stöddiga, för osvenska. Ned med Carola, skit i om Nordman har en sämre låt.

Mönstret känns igen. Carl-Henric Svanberg tar över Ericsson och glassar runt bland förtjusta aktieägare, analytiker och inte minst journalister. Frälsarreportagen avlöser varandra, journalisterna försöker överglänsa varandra när de skulle beskriva det positiva som Svanberg fört med sig för Sveriges viktigaste företag. När fallet kommer blir det desto hårdare. Alla positiva omdömen är som bortblåsta, de som tidigare lyft honom till skyarna känner sig lurade. Skriver ned honom. Ned i hemsk-hålet. Han är fortfarande där.

Lärdomen man kan dra är möjligen att inte själv överdriva hypen när det går bra. Vara med i tv-soffor, göra hemma-hos-reportage, blåsa upp det man åstadkommit. När hemsk-hålet öppnas under fötterna blir fallet desto hårdare.

Läs även andra bloggares åsikter om Carola, Carl-Henric Svanberg, mediepsykologi, personligt varumärke, jantelag, mediehajp